Glädje trots allt!

För en del år sedan reste jag och familjen till Rom. En av dagarna där besökte vi den plats vilken traditionen pekar ut som Paulus fängelse i Rom. Det var egentligen närmast en jordhåla där den enda öppningen var ett hål i taket på ca en halvmeter. Genom detta lilla hål sipprade det enda lilla ljuset ner till fångarna och genom detta hål måste väl också det av mat och dryck som krävdes för överlevnaden ha kommit. 

Många bibelforskare menar att det var under fängelsetiden i Rom som Paulus skrev Filipperbrevet. 

När man läser Filipperbrevet så slås man av att där finns ett genomgående tema, ett ord som återkommer gång på gång i texten. Mot bakgrund av den situation i vilket brevet skrevs, så är det ett mycket oväntat ord som sätter sin prägel på Filipperbrevet. Ordet är glädje. T.ex. i 4:4 skriver han ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er.” 

Hur, kan man fråga sig, är det möjligt för Paulus att skriva om glädje i en sådan utsatt situation som han befinner sig i? Svaret på den frågan kan vi ana när vi läser brevet.  

En första ledtråd finner vi i Fil 4:14: ”Ni ska ha tack för att ni bistår mig i mitt svåra läge.” 

”Delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halv sorg”, brukar vi ibland säga. Vilken rikedom för den människa som inte behöver stå ensam i det man möter. Paulus hade församlingen vid sin sida och det bar honom i den svåra situationen. Vi behöver varandra som medmänniskor och när vi med ett annat Paulusord ”bär varandras bördor”, så blir det också en glädjekälla i våra liv. 

Den andra ledtråden finns i Fil 4:12-13: ”Jag kan leva fattigt och jag kan leva i överflöd. Jag har verkligen erfarenhet av allt: att vara mätt och att hungra, att leva i överflöd och att lida brist. Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. 

Gud var för Paulus en glädjekälla med daglig näring, vännen framför andra vänner, en som lyssnade, förstod och hjälpte. 

En tredje ledtråd finner vi i Fil 1:21-24: ”Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning – Jag slits åt båda hållen: jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa. Men för er skull är det viktigare att jag lever kvar här. 

Paulus hade sin glädje i hoppet. Han visste att något bättre väntade. Oavsett hur hans liv utvecklades här på jorden visste han att det bästa låg framför honom. Han såg fram emot glädjen vid den stora festen där på andra sidan. 

Livet är inte alltid så roligt, men Paulus kanske kan hjälpa oss att få fatt i några glädjekällor som kan bära oss hur än livet ser ut. 

Claes-Göran Ahlbom  

Pastor