Av en tillfällighet råkade jag för en tid sedan få upp en artikel på internet. Den var hämtad från landstingets vårdguide i Stockholm. I artikeln berättades det om forskning som visar att människor som ofta uttrycker och formulerar, sin tacksamhet mår bättre, känner sig mer nöjda med livet, än andra. Jag citerar ”I ett experiment där deltagarna varje dag fick anteckna saker de var tacksamma för förbättrades deras humör avsevärt. Så plocka fram anteckningsboken idag när du ska gå och lägga dig och skriv ner tre saker du har att vara tacksam för just idag.”
Det är intressant att denna nya forskning lyfter fram det som varit en självklar del av kyrkans tro i alla tider.
Att en predikant talar om värdet av att börja och sluta dagen med att tacka Gud är ju inte särskilt sensationellt, men det är intressant att samma budskap kommer från fler håll. Att skriva ner sina tackböner, som i forskningen, är det säkert en och annan som gör men det tipset uppmuntrar jag gärna fler att ta vara på.
Men det blir ändå en avgörande fråga som hänger i luften i denna forskning. Det är frågan: vem ska jag tacka? Här kan kyrkan ta detta ett steg till och säga: ”Tacka Herren, ty han är god.” Ps. 106:1
Har vi då något att vara tacksamma för? Det kan naturligtvis vara olika lätt för olika personer att hitta tacksägelseämnen, men det gäller väl att ta vara på de små guldkornen i tillvaron. En av författarna i boken ”Barn skriver till Gud” formulerar sin aftonbön med följande ord: ”Jag har blivit vänsterback idag. Tack gode Gud”. Att spela vänsterback kan man tycka är en ganska vardaglig händelse, men i detta vanliga och vardagliga fanns det för det här barnet också anledning att tacka Gud.
Jag är övertygad om att detta är viktigt. Att lyfta fram tacksamheten. Särskilt viktigt tror jag det är när vi känner att vi inte har just något att vara tacksamma för. Då är det som att Herren vill hjälpa oss att lyfta blicken ur det jobbiga för att se på Herren och hans godhet, och så blir detta till kraft och energi för att ta itu med och orka vidare med det som tynger oss i livet.
Tacksägelsedagen firas i våra kyrkor andra söndagen i oktober. Sedan gammalt har det varit en skördehögtid, då man i tacksamhet fick bära fram delar av årets skörd, dessa livsmedel som gör det möjligt för oss att leva vidare.
Många av oss tar nog maten för något självklart, men visst finns det anledning att tacka Gud för livet och maten. En omskrivning av en judisk bordsbön lyder: ”Välsignad vare du O Gud som ger oss livet och maten. Amen”
När jag slog upp det bibelord jag tidigare nämnde, Ps. 106:1, visade det sig något mycket ovanligt, nämligen att den meningen jag nämnde och den följande, finns ordagrant på sju olika ställen i bibeln. Uppenbarligen är detta något viktigt som bibeln vill förmedla till oss, därför skickar jag med ordet en gång till.
Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd.
Claes-Göran Ahlbom